Nordisk kvinnolitteraturhistoria på nätet – några tankar

I den andra kursuppgiften bestämde jag mig för att utvärdera och diskutera en nätresurs som gäller litteratur, nämligen Nordisk kvinnolitteraturhistoria på nätet, som finns på adressen http://nordicwomensliterature.net/sv Sajten bygger vidare på det tryckta verket Nordisk kvinnolitteraturhistoria som utkom i fem band åren 1993-1998 med Elisabeth Møller Jensen som huvudredaktör. Syftet med verket är i korthet att ge ett kvinnoperspektiv på litteraturhistorien i en nordisk kontext, med utgångspunkt i de kvinnliga författarskapen, snarare än i en föreställning om en kvinnlig litterär tradition. Hela verket digitaliserades år 2012 i ett samarbete mellan KVINFO – Videnscenter for køn, ligestilling og etnicitet, och KvinnSam – Nationellt bibliotek för genusforskning. Sajten finns i en svensk, dansk och engelsk version, även om alla artiklar åtminstone inte verkar finnas på engelska.

En klar fördel med en litteraturhistoria i digital form är att verket åtminstone i princip kan växa hur mycket som helst. I Nordisk kvinnolitteraturhistoria kan man t.ex. nu komplettera de artiklar som skrivits för det tryckta verket med nya artiklar om 2000-talets kvinnolitteratur. En annan fördel är givetvis tillgängligheten för de forskare, lärare, studenter… runtom i världen som intresserar sig för nordisk litteratur och kvinnolitteratur och som i vissa fall kan ha svårt att få tag i det tryckta verket.

Om jag tolkar informationen på sidorna rätt är de tidigare publicerade texterna i stort sett de samma som publicerats i det tryckta verket (jag upptäcker ändå att åtminstone en del författarpresentationer har uppdaterats av redaktionen). I princip innebär nätupplagan en möjlighet att uppdatera och komplettera också materialet om äldre litteratur, men av informationen på sajten framgår det inte direkt vilka framtidsplaner som finns. Det står dock att vidareutvecklingen av projektet med nya artiklar ska pågå fram till 2016. Frågan är alltså om sajten sedan är ”färdig” eller om den ska fortsätta att leva och utvecklas ännu efter detta.

Som det framkommer i informationen har den teoretiska utvecklingen gått framåt sedan 1990-talet och de nya artiklarna beaktar perspektiv som man inte var lika medveten om då den tryckta upplagan utkom. Med andra ord är det antagligen ofrånkomligt att en del av materialet i något skede kommer att kännas föråldrat vilket i sig visserligen gäller också för en bok. I nätupplagan finns förstås möjligheten att uppdatera och t.o.m. vid behov plocka bort texter som inte mera känns tillräckligt ”up to date” och ersätta dem med nyskrivet material. I nätupplagan är själva upplägget också annorlunda (t.ex. står artiklarna mera självständiga i förhållande till bokens kapitel och band, vilket gör det lättare att uppdatera och förnya om man vill).

Om man vill utnyttja de möjligheter till uppdatering som det digitala formatet (åtminstone i bästa fall) kan medföra blir en viktig och kritisk fråga den grundsyn som ligger under projektet. I det tryckta verket är det av naturliga skäl mera enhetligt och samlat, medan det i nätupplagan (åtminstone i framtiden) kan bli svårt för läsaren att bedöma hur pass aktuella och tillförlitliga de enskilda artiklarna är (betraktade som källor) om inte hela materialet uppdateras genomgående och tillräckligt ofta.

Jag tycker bra om sajtens yttre grafiska formgivning. Den ser stilig och enkel, men samtidigt modern ut, och utnyttjar den möjlighet till ”liv och rörelse” som finns på nätet, men utan att det känns oroligt. Det dyker fram förslag på intressanta teman, inklusive snyggt bildmaterial. Den intresserade kan alltså klicka fram mera information och läsa vidare. Med tanke på återkommande besökare på sidorna vore det förstås viktigt att tillräckligt ofta byta ut temaförslagen och lägga till nytt material på den första sidan, för att inte förlora effekten av att väcka nyfikenhet och locka in användaren i spännande artiklar. Också när man går vidare till andra sidor dyker det upp rutor med intressanta temaförslag och rubriker. Upplägget på huvudsidan är också tillräckligt överskådligt och materialet finns samlat under tre olika rubriker: Artiklar, Författare, Teman. Det som dock är en ofrånkomlig nackdel med det digitala formatet (åtminstone ur en traditionell bokläsares perspektiv) är att material på nätet (ändå) alltid är svårare att få överblick över som helhet, särskilt om det finns många rubrikkategorier och ingångar. Det verkar vara svårt att balansera mellan användarvänlighet och enkelhet å en sidan, samt riklighet, liv och mångsidighet å andra sidan. Risken är t.ex., ur användarperspektiv, att man lockas på ”villospår” av intressanta temaförslag och s.a.s tappar tråden samt glömmer vad man egentligen var ute efter när man gick in på sidan.

Under Artiklar finns alla artiklar samlade. Under Författare finns korta författarpresentationer samt länkar till relevanta artiklar på sajten och även till författarens verk i fulltext på andra sajter. Med andra ord kan användaren åtminstone i vissa fall gå vidare och läsa även de litterära verken. Under Teman finns ett mera begränsat antal artiklar samlade under temarubriker som t.ex. Moderskap, Sexualitet och Storstaden. Under Artiklar och Författare finns ett sökfilter som användaren kan utnyttja för att söka efter material som gäller exempelvis ett visst nordiskt land och/eller en viss tidsperiod. Materialet är alltså taggat utifrån t.ex. författarnamn, tidsperiod, land och centrala nyckelord. Den här möjligheten att leta fram material kring just det man själv är intresserad av och behöver, är också en klar fördel jämfört med en litteraturhistoria i bokform. Under författare finns även ett register över författarnamn i alfabetisk ordning, vilket också ökar användarvänligheten och överskådligheten.

Artiklarna ska i princip även kunna laddas ner i olika versioner, i en utskriftsvänlig version och pdf, men av någon anledning lyckas jag inte med att ladda ner pdf-versionerna. Det framgår av beskrivningen på sidorna att åtminstone en del av material skannats in, ocr-lästs och korrekturlästs. Texterna verkar nu vara av god kvalitet åtminstone såtillvida att jag utan problem lyckas kopiera och klistra in några av dem i en word-fil utan att upptäcka några ocr-fel. Möjligheten att kopiera vidare och skriva ut texterna ökar också användarvänligheten. Det finns också en möjlighet att registrera sig, skapa en användarprofil och ett lösen vilket öppnar ytterligare möjligheter att spara artiklar inklusive egna anteckningar i dem.

På sidorna finns också en del andra möjligheter, att t.ex. klicka fram tilläggskommentarer och hoppa direkt till en underrubrik i artiklarna. En rolig idé är också Tips från läsarna, där användarna kan lägga in egna idéer för vad man t.ex. kan göra med materialet eller vad som är speciellt intressant. Dock verkar just den här möjligheten inte användas speciellt mycket, eller åtminstone lyckas jag själv bara klicka fram en enda läsarkommentar. Frågan är om någon annan typ av interaktivitet skulle fungera bättre, t.ex. en blogg med kommentarsmöjlighet. Ur användarperspektiv är det säkert en fördel om man får en känsla av att det finns verkliga och aktiva personer bakom sidorna, och att man har möjlighet att skicka kommentarer och upprätthålla en dialog med dessa.

Det finns också ett allmänt sökfält som gäller hela sajten, där användaren kan skriva in sökord och få fram material. Tyvärr är sökordet inte markerat inne i de texter man får fram, så om inte hela texten klart handlar om det man är intresserad av är det svårt att få en snabb överblick över vad som skrivits om ämnet i materialet på sajten.

Infotexterna på sidan är i huvudsak lättlästa och relativt koncisa, och jag lyckas hitta det mesta av den information jag behöver. Den översiktliga text som beskriver projektet är dock lite rörig, och jag är inte alltid säker på vilka kommentarer som gäller den digitala utgåvan som helhet, den tryckta upplagan respektive de nya artiklar som publiceras nu eller i den närmaste framtiden. En fråga som jag gärna skulle ha läst mera om är hur redaktörerna ser på syftet med att digitalisera och de framtidsvisioner som projektet har.

Innehållsmässigt är det förstås svårt att bedöma ett så pass digert verk utan att verkligen läsa åtminstone huvuddelen av alla de texter som finns på sidorna. Åtminstone kan man säga att artiklarna förefaller vara skrivna av skrivbegåvade personer med gedigen kunskap på området. De artiklar jag stöter på under min upptäcksfärd på sidorna är också välskrivna och intressanta och, med tanke på att det handlar om en litteraturhistoria, håller de också en bra balans mellan den sammanfattande faktainformationen och det intresseväckande flytet i texten.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s